Framme!

Puh! Jag har alltid tänkt att folk som klagar över jetlag är töntiga och bara vill göra sig märvärdiga, och tusan vad jag får äta upp det nu! Jag vaknar helt pigg klockan 07.30 på morgonen, och sedan vid den här tiden på kvällen (efter 6 ungefär) börjar jag bli dödstrött och få frossa. Nåja, det går över..

Mycket har hänt, så det här kan bli ett långt inlägg.

Idag tog vår hyresvärd Nancy oss på en helt fantastisk tur upp på ett berg, Mt Tamalpais, där naturen var otroligt vacker och utsikten obeskrivlig. Först körde vi till en liten stad vid foten av berget och köpte mackor och sedan körde vi längs serpentinvägar upp för berget och stannade vid utsiktsställen och njöt av de fantastiska vyerna. Vädret var helt perfekt, sol och 15-17 grader. Vi stannade och hade picknick på ett ställe med utsikt över stilla havet och medan vi satt och åt våra mackor och drack vin svävade hökar över oss och rådjur betade en bit bort. Nancy berättade om massor av saker, bland annat att man ibland kan se valar ute till havs från där vi satt. När vi suttit en bra stund och fikat och beundrat den vackra naturen tog vi bilen och körde en stund till för att sedan gå av och klättra upp på toppen av berget till fots och därifrån såg vi sedan solnedgången. Utsikten går verkligen inte att beskriva! På ena sidan hade vi hela San Francisco och bay area, och på andra stilla havet. Golden gate-bron stack upp som en pytteliten plutt-bro, och downtown San Franciscos skyskrapor såg ut som dockhus. Vädret var som sagt toppen och det var relativt klart så vi kunde se långt. När vi kom tillbaka till bilen hade det nästan hunnit bli mörkt, och vi såg alla ljusen från städerna nedanför. Det var nästan lite overkligt. Det var verkligen en perfekt tur att börja med, dels för att turen i sig var så himla bra, men också för att vi nu har bättre koll på vilka städer och stadsdelar som ligger var och hur de liggar i förhållande till varandra. Vi hade inte med någon kamera (jag kunde aldrig drömma om att det skulle finnas så fantastiskt vacker natur så nära!), men det var nästan bara bra för foton skulle inte kunna göra det här rättvisa.

Idag har vi även träffat killen som bor i rummet bredvid vårt, Rob, som verkar jätteskön. Det låter som att han kommer från New England och han har en väldigt avslappnad och skön stil. Pål, den norske killen som hyr det sista rummet i huset, valde att inte följa med på vår tur eftersom han ville gå och träna och sedan kanske åka in till SF. Alla verkar himla trevliga och vi tycker vi har haft jättetur med boendet hittills. Rummet är bra, vi har internet hemma, husets läge är jättebra, vi har egen ingång till vårt rum (som för övrigt ligger lite avskilt) och vi har fönster åt både söder och öster.

Vår säng är för övrigt större än vi trodde, så vi har sovit bra. Det hade nog dock inte varit så himla svårt att somna var som helst första natten, då vi var rejält trötta efter 32 timmars resande. Resan gick dock bra, och vi hade himla tur med vår långa fligt från köpehamn till seattle (drygt tio timmar). Eftersom jag är lite nervös och stingslig i sådana lägen var vi på kastrup långt innan avgång, men trots det fick vi inga sittplatser när vi checkade in på grund av att flyget var överbokat och när vi väl fick platser kunde vi inte sitta ihop! Vi fick istället plats D och F på en rad, och fick hoppas på att personen på plats E skulle vilja byta med någon av oss. Väl ombord visade det sig att personen gladeligen bytte plats och att vi dessutom fått platser i ekonomiklass plus! Tjoho! Bättre stolar, mer mat (tex fick vi glass när de andra inte fick), bättre kuddar och filtar och framförallt mer plats under hela flygningen! Den turen gick verkligen som en dans.

Flygnigen mellan Seattle och San Francisco var rejält guppig och vi var mycket trötta, så det var skönt att komma fram och träffa vår hjälte för kvällen, John. Han hämtade oss på flygplatsen, körde oss runt, visade och förklarade, kom med tips och råd, hjälpte oss att handla och lovade att gå och dricka öl med oss så fort som möjligt.

Vi kom fram till vårt boende ganska sent på fredagen (ca 23.00 lokal tid), så vi mest bara stöp i säng. På lördagen vaknade vi tidigt, åt frukost och träffade sedan Pål för första gången. Han kom upp ganska sent i något risigt skick då han varit ute och festat i downtown SF kvällen innan. Ganska friskt tyckte vi alla, att åka själv in till SF första kvällen och dessutom bli full. Han hade tagit en taxi hem och fått veta att han varit ute och gått i helt fel områden och bara hade tur som inte råkat ut för något. Nancy instämde helt när hon fick höra var han varit, och berättade att man inte ska gå själv i vissa områden, och inte bära vissa färger (tex rött eller kungsblått) eftersom de är gängkoder. "Tur jag inte tog min knallblå bandana då!" utbrast Pål. Jag instämmer med Nancy som uttryckte lite fint att det skulle bli "interesting" att se vad Pål tar sig för.. =)

Annars verkar just Berkeley lugnt och enligt både Nancy och andra är både Berkeley och SF relativt säkra städer, bara man undviker vissa områden. Och vi har inga planer på att åka ut till främmande ställen och dricka till. Det överlåter vi helt och hållet till norrmännen..=)

I alla fall så träffade vi under lördagen även Matti, killen som har gjort samma praktik som jag ska göra nu, och fick två cyklar som vi köpt av honom. Matti och hans flickvän kom med cyklarna och följde sedan med oss ut på stan och visade oss ett jättebra cafe med goda mackor (eller vad man ska kalla dem, de var verkligen jättestora och vi höll oss mätta på dem ända fram till kvällen) och gott kaffe. Efter maten gick jag, Jens och Pål en rejäl promenad bla till campus, och sedan runt i stan lite. Vi kom hem vid ca 5 efter att ha handlat lite, och sedan stöp jag i säng och sov mellan 6 och 8. Jens och jag gick sedan ut och åt på en trevlig italiensk restaurant, vilket säkert varit hur trevligt som helst om det inte vore för att jag var som en zombie.. Det misstaget gör vi inte om ikväll, så ikväll blir det bara någon macka till kvällsmat och en tidig kväll istället.

Tja, det var ungefär vad som hänt och vad vi gjort hittills. Såklart är intrycken så många fler än vad man kan berätta i text och jag har säkert glömt en hel massa viktiga saker, men vi ska ju vara här ett tag så jag lär ha tid att berätta.

Skriv gärna mail till mig, eller skriv kommentarer här på bloggen, så skriver jag och berättar mer.

Imorgon börjar praktiken och jag är lite nervös, men det ska nog gå bra. Hoppas jag.... =)